Qvarnstensgruvan

<img src="https://cdn3.cdnme.se/4889879/9-3/titelsida_kvarnsten_5d9c3d232a6b224392a85688.jpg" > [[enter]]

<img src="https://cdn2.cdnme.se/4889879/9-3/twinegruvan_5d9e3808ddf2b3445a67e0ad.jpg" height="400" > På det renhuggna golvet av gnejs började man hugga ut en ränna runt om varje sten. Beroende på hur tjock sten man ville ha kunde detta arbete ta 2-3 veckor. För att sedan få loss stenen ur berget arbetade man med kilar som man högg ner runt hela stenen. Arbetet krävde precision och skicklighet. Den mest kunnige ställde sig barfota på stenen för att känna hur berget "svarade" när hans kamrater slog på kilarna. Ofta gick stenarna sönder eller lossnade på ett oberäknat sätt. De stenar som kom upp ur berget skulle så småningom hamna på liknande ställen, även om vägen dit kunde ske på många sätt. [[stenen går sönder]] [[hamnar på stentorget]] [[lastas på järnväg]] <audio src="http://bbcsfx.acropolis.org.uk/assets/07054061.wav" autoplay>

<img src="https://cdn2.cdnme.se/4889879/9-3/twinetorg_5d9c31d19606ee39a44e8a84.jpg" height="400"> Många kvarnstenar hamnar på stentorget där de får vänta på sin rätte köpare. Här finns stenar i alla olika storlekar. De största är 1,6 meter i diameter och väger omkring 3 ton. Den minsta stenen är 75 cm i diameter. [[försäljning]]

<img src="https://cdn3.cdnme.se/4889879/9-3/twinekvitto_5d9d055bddf2b374a274f1f6.jpg" height="400"> Många kommer till stentorget för att välja ut en sten eller för att göra en beställning. En stor sten inbringar 100 riksdaler år 1800. Detta motsvarar i vår tid en summa på ca 25000 kronor. Stenen transporteras sedan vidare till [[en väderkvarn]] [[en vattenkvarn]]

<img src="https://cdn2.cdnme.se/4889879/9-3/twinetag_5d9c31d59606ee39643451a6.jpg" > 1889 kom järnvägen till Lugnås och då kunde kvarnstenarn få en större spridning, både i Sverige och utomlands. Tidigare hade stenarna bara fraktats som mest 12 mil med häst och vagn. Järnvägen tog kvarnstenarna till nya ställen där de så småningom hamnade i [[en väderkvarn]] [[en vattenkvarn]] [[på en båt]] <audio src="http://bbcsfx.acropolis.org.uk/assets/07041065.wav" autoplay>

<img src="https://cdn1.cdnme.se/4889879/9-3/twinewatermill_5d9c31d79606ee398d39982a.jpg" height="400" > För att mala behöver man två stenar. Den undre stenen som ligger still och den övre som roterar. Stenarna är omkring 150 cm i diameter och väger tillsammans 2-3 ton. På stenytora finns räfflor som är böjda åt olika håll. Det är i dessa räfflor som det malda mjölet matas ut för att sedan tappas upp. Ytorna nöts snabbt ner under malningen och både räfflorna och malytorna krävde [[underhåll]] med jämna mellanrum. <audio src="http://bbcsfx.acropolis.org.uk/assets/07066028.wav" autoplay>

<img src="https://cdn1.cdnme.se/4889879/9-3/twinebat_5d9ce6432a6b22436005a06b.jpg" height="400" > Många stenar säljs som barlaster i båtar och hamnar så småningom i andra delar av välden. Svenska kvarnstenar har påträffats i USA, Afrika och Turkiet. När skeppen anlänt till främmande hamnar [[säljs stenen vidare]] [[stannar kvar som barlast]] <audio src="http://bbcsfx.acropolis.org.uk/assets/07027055.wav" autoplay>

<img src="https://cdn2.cdnme.se/4889879/9-3/twineforsaljning_5d9c31cb9606ee395abd81a5.jpg" height="400" > Barlasterna säljs i hamnen och kvarnstenen från Lugnåsberget hamnar i [[en väderkvarn]] eller i [[en vattenkvarn]] i en annan del av världen. <audio src="http://bbcsfx.acropolis.org.uk/assets/07068101.wav" autoplay>

<img src="https://cdn1.cdnme.se/4889879/9-3/twinedressing_5d9c31c9ddf2b37499224c5b.jpg" > För underhåll av stenen användes hackor och hammare i olika storlekar. Liksom urhuggningen av stenen ur berget krävde också detta arbete stor skicklighet och precision. En liten obalans i stenens yta kunde ge sådana vibrationer under malningen att hela kvarnen kunde förstöras. En stor sten kunde användas i många år innan den var uttjänt. Stenarna från Lugnåsgruvan är kända för att ha hållt extra länge då sammansättnigen i stenen var mindre porös än andra gruvors. Undersökningar man gjort på tandhälsa visar att människor som ätit mjöl malt på Lugnåssten hade bättre tandstatus än andra. När kvarnstenarna inte längre gick att hugga om kasserades de eller fick [[andra användningsområden]]. <audio src="http://bbcsfx.acropolis.org.uk/assets/07054061.wav" autoplay>

<img src="https://cdn3.cdnme.se/4889879/9-3/twinevaderkvarn_5d9c31d9e087c35a62290849.jpg" height="400" > För att mala behöver man två stenar. Den undre stenen som ligger still och den övre som roterar. Stenarna är omkring 150 cm i diameter och väger tillsammans 2-3 ton. På stenytora finns räfflor som är böjda åt olika håll. Det är i dessa räfflor som det malda mjölet matas ut för att sedan tappas upp. Ytorna nöts snabbt ner under malningen och både räfflorna och malytorna krävde [[underhåll]] med jämna mellanrum. <audio src="http://bbcsfx.acropolis.org.uk/assets/07066017.wav" autoplay>

<img src="https://cdn1.cdnme.se/4889879/9-3/twinekvarnsten_5d9f4e48ddf2b342ebeeb51f.jpg" height="200"> På ett litet berg i Västergötland kom det sig att man en gång för länge sedan började bryta kvarnstenar. Berget heter Lugnåsberget och här fanns de rätta förutsättningarna för vad som krävdes av en kvarnsten. Historien börjar för många miljoner år sedan, på en tid då jorden inte såg ut som den gör idag. Då låg våra berg under vatten på en betydligt varmare plats närmare ekvatorn. Vårt urberg som består av bergarten //gnejs// täcktes genom tidens gång av olika sandstenslager där man hittat fossil som är 750-800 miljoner år gamla. Till skillnad från andra berg runtomkring har Lungåsberget en helt annan typ av gnejs, den är ojämnare på så vis att den både är hårdare och mjukare. Detta lager av urberget kan vara upp till en och en halv meter tjockt och kallas för kvarnstensgnejs. På Lugnåsberget bröts kvarnstenar under 800 år med början på 1100-talet fram tills gruvorna stängdes 1919. [[välkommen in i gruvan]]

<img src="https://cdn2.cdnme.se/4889879/9-3/twinetrasigsten_5d9c31d3ddf2b374865dc32d.jpg" width="320" height="400" > Ibland går stenarna sönder under brytningen. En trasig sten inbringar ingen inkomst och arbetslaget går miste om upp till 100 riksdaler för en stor sten, vilket idag skulle motsvara en summa på 25000 kronor.

<img src="https://cdn3.cdnme.se/4889879/9-3/twinestenbord_5d9ce799ddf2b374865de0cf.jpg" height="400"> Många uttjänta kvarnstenar kan vi idag hitta som bord och andra trädgårdsprydnader.

<img src="https://cdn1.cdnme.se/4889879/9-3/twinebat_5d9ce6432a6b22436005a06b.jpg" height="400" > Kvarnstenen får stanna kvar som barlast på [[på en båt]] ett tag till. <audio src="http://bbcsfx.acropolis.org.uk/assets/07027055.wav" autoplay>